Göken är en sommargäst i Europa från tropiska Afrika. De anländer till Sverige i början och mitten av maj. Då kan du höra det välbekanta lätet på stora delar av landsbygden även om fåglarna ibland kan vara svåra att få syn på.
Göken har en speciell häckningsstrategi. I stället för att bygga egna bon, använder de bon från en värdfågel, t.ex. olika sångare eller ängspiplärka. När en gökhona hittar ett lämpligt bo, och värdfågeln inte ser, flyttar hon ett av äggen och lägger sitt eget där i stället.
De unga gökarna kläcks efter bara 12 dagar och snabbt knuffas värdens ägg eller ungar ut ur boet. Efter 19 dagara lämnar gökungenboet, men värden fortsätter mata den i två veckor till. Under tiden blir ungen mycket större än sina värdföräldrar.
Gamla gökar är bland de tidigaste fåglarna att lämna Europa på sommaren. De behöver ju inte hjälpa till att föda upp ungarna så de kan flytta tidigt. De flesta flyttar i juli. Unga ökar flyttar ungefär en månad senare. De träffar aldrig sina föräldrar.
Mycket om gökens flyttvägar är okänt. De flyttar förmodligen genom Centraleuropa till södra Italien, där de äter upp sig innan de fortsätter till Afrika. En del forskare tror att de sedan korsar Sahara på en gång – en flygning på mer än 3000 km.
Den enda ringmärkta gök som återfångats i Afrika fångades i Kamerun, i centrala Afrika, men man vet att många fortsätter längre än så. I Afrika ropar inte göken så de flesta upptäcks aldrig.
